Föreläsa på engelska när det inte är ditt modersmål
Skriven av Ted Scheiman, chef inom bank och fintech, gästföreläsare. Senast granskad 17 november 2026. Så researchar och faktagranskar vi
Du har blivit inbjuden att gästföreläsa i en kurs, tala på en meetup eller hålla ett pass på en konferens, och det ska vara på engelska. Du kan ditt ämne. Men du oroar dig för den svenska brytningen, för att tappa ett ord mitt i en mening eller för en fråga du inte förstår.
Här går vi igenom vad forskningen säger om brytning och begriplighet, vad svenska universitetslärare har upplevt när de bytt till engelska, och vad det betyder för hur du förbereder dig. Kort sagt: publiken behöver förstå dig. Den behöver inte höra en infödd talare.
Viktigt att veta
- Brytning och begriplighet hänger ihop men är delvis oberoende av varandra. Tal kan ha stark brytning och ändå vara mycket lätt att förstå.
- Taltempot spelar roll. I experiment fick varken mycket långsamt eller mycket snabbt tal bäst betyg.
- Forskningen om att brytning sänker trovärdigheten är splittrad. Ett tidigt resultat har inte gått att upprepa i flera studier.
- Svenska universitetslärare som bytte till engelska behövde mer förberedelsetid men blev förvånade över hur lika deras svenska och engelska föreläsningar var.
- Förbered mer, skär ner innehållet, gör en lista med nyckeltermer, visa nya termer på bild och öva högt.
Brytning är inte samma sak som att bli förstådd
Forskare som studerar tal på andraspråk skiljer på tre saker [1] [2]:
- Brytning (accentedness): hur mycket ditt uttal skiljer sig från en lokal variant av engelska.
- Upplevd begriplighet (comprehensibility): hur lätt lyssnarna tycker att det är att förstå dig.
- Faktisk begriplighet (intelligibility): hur mycket lyssnarna faktiskt förstår, ofta mätt genom att de skriver ner vad de hört.
Den mest kända studien är Murray Munros och Tracey Derwings artikel från 1995. När forskarna såg tillbaka på den 2022 sammanfattade de huvudresultatet så här: dimensionerna hänger ihop men är delvis oberoende, och tal kan vara "heavily accented but highly intelligible" [1]. En forskningsöversikt i tidskriften Language Teaching beskriver samma studie som att lyssnare kunde förstå andraspråkstal trots brytning [2]. En replikering från 2021, med personer som lärt sig spanska, gav i stort sett samma mönster [3].
Begränsningarna. Studierna bygger på inspelade talprov som lyssnare bedömer i en labbmiljö, inte på föreläsningar med bilder och publik. De visar att brytningen i sig inte avgör om du blir förstådd. De säger inte exakt hur en viss publik kommer att reagera på just dig.
Det som gör tal lättare att följa
Tempo
Munro och Derwing testade taltempo i två experiment. I det andra ändrade de hastigheten på samma inspelningar med programvara, så att bara tempot skilde sig. I båda experimenten fick tal som var något snabbare än typiskt andraspråkstal bäst betyg. Både mycket snabbt och mycket långsamt tal fick sämre betyg [4].
Du behöver alltså inte tala extremt långsamt. Det du behöver är ett jämnt tempo och tydliga pauser mellan tankarna. Risken är större att du skyndar på för att du är nervös. Läs vår guide om att hantera nervositet inför ett föredrag.
Ord, flyt och betoning
En studie av 40 fransktalande som lärt sig engelska jämförde 19 olika mått på tal med hur 60 lyssnare bedömde begripligheten. För mindre avancerade talare spelade ordförråd och flyt störst roll. För mer avancerade talare spelade grammatik och hur väl tankarna hängde ihop större roll. Fel betoning i ord påverkade bedömningen på alla nivåer [5].
Svensk engelska har egna typiska fallgropar, men principen är densamma. Tre saker att kontrollera:
- Kolla betoningen i dina viktigaste fackord. Ett felbetonat ord som du upprepar tjugo gånger kostar mer än en brytning.
- Bind ihop dina tankar tydligt. Säg vart du är på väg och när du går vidare.
- Välj ord du kan säga med flyt framför imponerande ord du tvekar på.
Gör brytning dig mindre trovärdig?
Du kanske har läst att människor tror mindre på påståenden som sägs med brytning. Det kommer från en studie från 2010 av Shiri Lev-Ari och Boaz Keysar. Amerikanska lyssnare bedömde faktapåståenden som mindre sanna när de lästes upp av personer med brytning. När lyssnarna fick veta att studien handlade om hur svårt tal är att förstå försvann effekten vid lätt brytning, men inte vid stark [6].
Resultatet har inte hållit särskilt väl. En artikel från 2024 i Journal of Cognition tar upp en direkt replikering som inte hittade någon skillnad, en schweizisk studie med samma resultat och andra studier med delvis stöd. I den egna studien, med italienska lyssnare, fanns ingen säker effekt av brytning på hur sanna påståendena bedömdes. Samtidigt bedömde en annan grupp lyssnare talare med brytning lägre på vissa sociala egenskaper [7]. Fördomar finns alltså, även när de inte påverkar vad lyssnarna tror på.
Slutsatsen. En del lyssnare kan döma en brytning. Men stödet för att brytning gör ditt innehåll mindre trovärdigt är svagt och omstritt. Tydlig struktur, konkreta exempel och synlig kunskap kan du själv påverka.
Infödda talare är inte alltid lättare att förstå
En liten studie jämförde 14 personer med engelska som modersmål och 13 med engelska som andraspråk i affärsförhandlingar. De flesta infödda talarna försökte anpassa sitt språk, men på väldigt olika sätt, och forskarna pekar på ett glapp mellan vad de visste om interkulturell kommunikation och hur väl de faktiskt anpassade sig [8]. Urvalet är litet, så se det som en fingervisning.
Att tala tydligt inför en blandad publik är alltså en färdighet även för infödda talare. Du vet hur det är att lyssna på ett andraspråk, och det hjälper.
Vad svenska universitetslärare har lärt sig
Den forskning som ligger närmast din situation handlar om svenska universitetslärare som har börjat undervisa på engelska. John Airey studerade 18 lärare från två svenska lärosäten. Var och en höll en kort föreläsning på svenska och samma föreläsning på engelska en vecka senare. Föreläsningarna filmades, och lärarna diskuterade dem i ett forum och i intervjuer [9].
Lärarna berättade att:
- förberedelserna tog märkbart längre tid på engelska;
- de skämtade mindre, gjorde färre utvikningar och höll sig närmare manuset;
- de tvekade mer och började om meningar oftare;
- de blev förvånade, när de såg filmerna, över hur lika den svenska och den engelska föreläsningen var.
Alla sa också att kursen gjorde dem säkrare på att undervisa på engelska [9].
Nio råd från studien, anpassade för gästföreläsare
Studien avslutas med nio rekommendationer [9]. De mest användbara om du ska gästföreläsa:
- Förbered dig mer än du skulle göra på svenska. Räkna med extra tid.
- Begränsa innehållet. Välj ut de viktigaste idéerna och betona dem.
- Översätt inte en befintlig svensk föreläsning ord för ord. Tänk och förbered på engelska.
- Gör en lista med nyckeltermer och kontrollera uttalet.
- Visa nya termer på bild eller i ett utdelningsblad. Att både se och höra ett ord ger publiken en extra chans.
- Ha lite text på bilderna. Använd dem som struktur, inte som manus.
- Skriv gärna manus om du behöver, men läs inte upp det.
- Öva högt, helst inför någon.
I vår guide om att förbereda en gästföreläsning går vi igenom tidsplan och avstämning med kursansvarig. Läs också så gör du ditt föredrag minnesvärt om varför färre huvudpunkter fastnar bättre.
Förbered frågestunden
Frågorna är ofta det man oroar sig mest för, eftersom de inte går att skriva manus till. Det här hjälper:
- Skriv ner de tio frågor du räknar med och svara högt på engelska en gång.
- Ha några fraser redo för att vinna tid eller kontrollera, till exempel att be personen upprepa frågan eller att själv återge den med egna ord. Det hjälper också resten av publiken, som kanske inte hörde frågan.
- Acceptera att ett ord kan saknas. Att beskriva det med enklare ord är normalt och märks sällan.
Läs också vad forskningen säger om röst och kroppsspråk.
Svenskar och engelska: bättre än känslan
Sverige kom på åttonde plats i EF English Proficiency Index 2025, med 609 poäng. Svenskarna fick högre poäng i läsning och hörförståelse än i tal och skrivande [10]. Det stämmer med vad många känner: man förstår allt men tycker att det är svårare att prata.
Två förbehåll. Indexet bygger på ett gratis test på nätet, och EF skriver själv att de som gör testet är självvalda och att urvalet inte garanteras vara representativt [10]. Det säger alltså något om svenskar som valt att testa sin engelska, inte om dig.
Engelska är också vardag på svenska lärosäten. Enligt den officiella antagningstjänsten för internationella studenter erbjuder 39 universitet och högskolor kurser och program på engelska [11]. Study in Sweden anger att det finns över 100 kandidatprogram helt på engelska och över 1 000 masterprogram [12]. Gästföreläser du på ett masterprogram är det alltså inte konstigt om föreläsningen ska vara på engelska.
Om det egentligen är nervositeten
För många är det inte språket som är problemet, utan oron för språket. Är du allmänt nervös för att tala inför grupp, läs blyg eller rädd för att tala inför grupp. Om rädslan är stark eller påverkar ditt arbete kan du prata med en läkare eller psykolog, eller läsa mer på 1177.se.
Vanliga frågor
Gör min svenska brytning att publiken förstår mig sämre?
Inte nödvändigtvis. Forskningen visar att brytning och begriplighet är delvis oberoende, och att tal kan ha stark brytning och ändå vara lätt att förstå [1]. Tempo, betoning och tydlig struktur spelar ofta större roll.
Ska jag prata långsamt när jag föreläser på engelska?
Håll ett jämnt tempo med pauser, men inte extremt långsamt. I experiment bedömdes både mycket långsamt och mycket snabbt andraspråkstal som svårare att förstå [4].
Kan jag översätta min svenska presentation till engelska?
Det går, men forskningen om svenska universitetslärare rekommenderar att du tänker och förbereder på engelska i stället för att översätta ord för ord [9]. Det blir oftast enklare och mer naturligt.
Får jag läsa innantill från ett manus?
Skriv gärna manus som förberedelse, men läs inte upp det. Det är ett av råden till svenska lärare som börjar undervisa på engelska [9].
Hur bra är svenskar på engelska?
Sverige placerade sig högt i EF:s index 2025, särskilt i läsning och hörförståelse [10]. Urvalet är självvalt, så siffrorna är en grov indikation.
Hitta en publik för det du kan
Du behöver inte perfekt engelska för att dela med dig av din kunskap. Spoke At hittar gästföreläsningar, meetups och evenemang hos branschorganisationer, på svenska eller engelska, tar fram rätt kontaktperson och skriver ett utkast till mejl på arrangörens språk. Hitta ditt nästa föreläsningsuppdrag
Källor
- Munro, M. J. och Derwing, T. M. "Foreign accent, comprehensibility and intelligibility, redux". I The Evolution of Pronunciation Teaching and Research: 25 years of intelligibility, comprehensibility, and accentedness, Benjamins Current Topics 121. John Benjamins, 2022. https://www.benjamins.com/catalog/bct.121.02mun (hämtad 17 november 2026)
- Crowther, D., Holden, D. och Urada, K. "Second language speech comprehensibility". Language Teaching, 55(4), 470–489, 2022. https://www.cambridge.org/core/journals/language-teaching/article/second-language-speech-comprehensibility/330E5CA8494E1DEEF2C7E95BCDD3A0BA (hämtad 17 november 2026)
- FORRT Replication Atlas. Post om Munro, M. J. och Derwing, T. M. (1995), "Foreign Accent, Comprehensibility, and Intelligibility in the Speech of Second Language Learners", Language Learning, 45(1), 73–97, med replikeringen av Huensch, A. och Nagle, C. (2021). https://forrt.org/flora-replication-atlas/doi/10.1111/j.1467-1770.1995.tb00963.x/ (hämtad 17 november 2026)
- Munro, M. J. och Derwing, T. M. "Modeling perceptions of the accentedness and comprehensibility of L2 speech: The role of speaking rate". Studies in Second Language Acquisition, 23(4), 451–468, 2001. https://www.cambridge.org/core/journals/studies-in-second-language-acquisition/article/modeling-perceptions-of-the-accentedness-and-comprehensibility-of-l2-speech-the-role-of-speaking-rate/E22C75E244694BF6D6E083149FBEFA51 (hämtad 17 november 2026)
- Isaacs, T. och Trofimovich, P. "Deconstructing comprehensibility: Identifying the linguistic influences on listeners' L2 comprehensibility ratings". Studies in Second Language Acquisition, 34(3), 475–505, 2012. https://www.cambridge.org/core/journals/studies-in-second-language-acquisition/article/deconstructing-comprehensibility/6652F801054175C4C96F38DB2D40078C (hämtad 17 november 2026)
- Lev-Ari, S. och Keysar, B. "Why don't we believe non-native speakers? The influence of accent on credibility". Journal of Experimental Social Psychology, 46, 1093–1096, 2010. https://pure.mpg.de/pubman/item/item_1837436_6/component/file_1837698/LevAriKeysar.pdf (hämtad 17 november 2026)
- Lorenzoni, A., Faccio, R. och Navarrete, E. "Does foreign-accented speech affect credibility? Evidence from the illusory-truth paradigm". Journal of Cognition, 7(1), 26, 2024. https://journalofcognition.org/articles/353 (hämtad 17 november 2026)
- Sweeney, E. och Zhu, H. "Accommodating towards your audience: do native speakers of English know how to accommodate their communication strategies towards non-native speakers of English?". Journal of Business Communication, 47(4), 477–504, 2010. https://eprints.bbk.ac.uk/id/eprint/5541 (hämtad 17 november 2026)
- Airey, J. "Talking about teaching in English: Swedish university lecturers' experiences of changing teaching language". Ibérica, 22, 35–54, 2011. https://dialnet.unirioja.es/descarga/articulo/3738494.pdf (hämtad 17 november 2026)
- EF Education First. "EF English Proficiency Index 2025" (svensk utgåva). 2025. https://www.ef.se/assetscdn/WIBIwq6RdJvcD9bc8RMd/cefcom-epi-site/reports/2025/ef-epi-2025-swedish.pdf (hämtad 17 november 2026)
- University Admissions in Sweden (Universitets- och högskolerådet). "University Admissions". https://universityadmissions.se/en/find-out-more/university-admissions/ (hämtad 17 november 2026)
- Study in Sweden. "Degree programmes". https://studyinsweden.se/plan-your-studies/degree-programmes (hämtad 17 november 2026)